Teknik

Iskvalité beroende på typ av vatten
Absolut rent vatten ger perfekta och hårda iskristaller redan vid -1.0 °C. Ett mindre rent vatten kan aldrig ge lika hård och stark is och kräver samtidigt en temperatur runt -2.5 till -3.5°C för att ge full hårdhet. Alla typer av kemiska substanser förändrar och försämrar kristallbildningen.

Rätt istemperatur ger smältvatten som smörjmedel.
Skridskostålets tryck mot isytan får ytan att smälta varvid ett .smörjmedel. tillfälligt bildas mellan stålet och isytan. Är isytan för kall bildas inget smältvatten. Onödigt kall isyta ger dessutom ökad mängd frostbildning från kondenserad luftfuktighet och ökar glidmotståndet ytterligare.

För kall isyta ökar energiförbrukningen
Värme från omgivande luft och från värmestrålning absorberas alltid av den kallare isytan. Ju varmare omgivning eller ju kallare isyta desto mer värme absorberas i islytan. Onödigt kall isyta ger därav ökad energiförbrukning för kylaggregatet. För en bandybana som under 3 månaders kontinuerlig konstfrysning har 1°C kallare isyta än nödvändigt ökar energiförbrukningen samma period med ca 50.000 kWh el. En modern styr- och reglerutrustning bör därav ha .ett finger på isytan och en fot på kylaggregatets gaspedal. Den anläggningen är världsunik, patenterades 1990 och ingår i vår leverans av IcePack

Isbanan som värmetransportsystem
För utomhus isbanor är värmebelastningen mot isytan summan av de olika typerna av värmebelastning:
1. Läckage av värme från djupare jordlager genom markisoleringen och till de kallare kylrören.
2. Värmekonvektion från omgivande varmare luft där konvektionen ökar med vindhastigheten.
3. Kortvågig och långvågig värmestrålning från omgivning, varmare moln och från rymden.
4. Direkt solstrålning mot isytan där ej reflekterad strålning absorberas i isytan. Summa värmebelastning som absorberas i banan varierar varje timme och varje månad och därför måste lika mycket värme kontinuerligt transporteras bort från islagret genom kylning för att bibehålla önskad konstant temperatur på isytan. Den kyltekniskt optimala bankonstruktion patenterades 1987.

Cirkulation av kylvätskan
När den kalla kylvätskan cirkuleras genom kylaggregatet, genom huvudledningar och genom banans kylslangar sker enligt ovan en värmevandring från isytan mot de kallare kylslangarna. Härav höjs kylvätskans temperatur ett par grader och återvänder sålunda något varmare till kylaggregatet där kylvätskan avger värme i förångaren och åter blir kallare. Om kylslangarna har tätt inbördes avstånd kan skillnaden i temperatur ut och in från banan tillåtas vara något högre utan att isytans temperatur härav blir ojämn. För låg energiförbrukning är det dessutom nödvändigt att cirkulationspump endast är i drift när banan behöver kyla och ej som vanligare vid äldre anläggningar körs nästan hela säsongen.

Kylning av kylvätskan
När kylvätskan skall kylas, avge värme, sker detta som tidigare genom att skapa värmetransport till ett ännu kallare medium. Då är vi framme vid kylaggregatets kylvätskekylare, kyltekniskt benämnd förångare. I denna förångare bringas kylmedium att förångas under lågt tryck. Fårångningsvärme tas då från kylvätskan som härav blir kallare än när den cirkulerades in till förångaren.

Från förångaren sugs kylmedelgasen till kylkompressorn där gastrycket höjs. Härav sker en förtätning av den värme som gasen absorberat från förångaren varvid gasens temperatur höjs avsevärt. Den höjda temperaturen möjliggör dock att värmen nu kan avledas genom luftkylning med utomhusluft i kondensorpaketen direkt efter kompressorn. Kylaggregatets krets med förångare, kompressor och kondensor är sålunda ett eget slutet system med kylmedium av alternativ typ. Banan med kylvätskan är ett helt annat slutet system där kylvätskan kyls i kylaggregatets förångare. I kylaggregatens begynnelse var ammoniak det enda kylmediet. Därefter följde mindre giftigt freon som är en blandning av främst väte, klor och fluor. Man befarade att freonets kloratomer vid läckage kan skada atmosfärens ozonskikt och därför följde en snabb teknisk utveckling av mer stabila och miljövänligare kylmedier som R12, R22, R314, R504, R407 och R404 där de senare ersatt de tidigare. Dessa moderna och giftfria kylmedier har för kylaggregat till isbanor nästan identiska egenskaper med ammoniak och dessa modernare kylaggregat kan även servas av företag som ej har behörighet för att handskas med ammoniak. Självklart är dock att företag som säljer och servar ammoniakaggregat fortfarande anser att ammoniaksystem är bättre för konstfrysta isbanor. Marknadens ökande insikter har dock gjort att ammoniak finner allt färre nya kunder inom konstfrysta isbanor.

Ytterst är kylaggregatets verkningsgrad, kW el per kW producerad kylkeffekt, främst ett resultat av förhållandet mellan aggregatets förångningstemperatur (lågtryck) och dess kondenseringstemperatur (högtryck). SWEDICE har därför vidareutvecklat möjligheten för att höja förångningstemperaturen och sänka kondenseringstemperaturen i kylaggregaten och samtidigt valt slutna kompressorer som i likhet med de mycket mindre i vanliga kylskåp kräver minimum av service och har mycket lång livslängd. Härav följer även att kostnaden för årlig service och tillsyn av kylaggregatet blir avsevärt lägre än för aggregat med ammoniak och öppna kompressorer. Kylaggregaten levereras dessutom i containrar som ersätter traditionella maskinhus och kan ställas upp direkt på marken, är tystgående . Det är bara att ansluta el och ledningen till isbanan och därefter trycka på knappen för automatisk och energisnål drift. Eventuella larm förmedlas direkt över Internet till lokalt anlitat serviceföretag och hela anläggningen kan fjärrstyras och fjärrövervakas från vanlig persondator.Vi låter bygga kompletta kylaggregat i containrar från Europas mest välrenomerade kylföretag och oavsett kapacitet går de under namnet SWEDICE IceBox.